Emely Linda Ellinore

Hejsanhoppsan.
Jag har haft en fantastisk vecka i Stockholm med alla mina favoriter där uppe.
Vissa stunder kan jag inte förstå varför jag nånsin flyttade tillbaka till Skåne igen.

Men jag vet ju egentligen varför.
Skåne är Hemma. Stockholm kändes aldrig som hemma för mig.
Men har fortfarande en stor plats i mitt hjärta.

Super kul är det iallafall när man åker upp och hälsar på!

Snart är det jul, det blir storjul i år, alla kommer vara samlade i huset i Glumslöv.
Så himla bäst.
Saknar min pappa jätte mycket dock. Så himlajävlajätte mycket.
Kan inte förstå att det redan gått ett år i mitt liv utan honom.

Det finns också andra saker som stör min julstämning.
Mest ser jag faktiskt bara framemot att det ska bli ett nytt år.
Ett nytt, rent, ofördärvat år fullt med nya möjligheter.
Det blir säkert kanon!

Nu ska jag gå och handla fika.

Lars Winnerbäck tillhör höst och vinter. Lasse lasse lasse.



"Du har så lätt att stampa sönder, när du väl fått in en fot
Det är så lätt att kasta kärlek där den vackert tas emot
Men det är inte lika lätt att vara såld på nån som inte går att nå
Det är snart en vecka sen du ringde, så jag börjar nog förstå

Du kan så vackert sätta ord till alltihop när vi är två
Du har ett sätt att bara glömma, när problemen tränger på
Ett sätt att gömma mig för stormen, när du vill och när du kan
Ett sätt att glömma mig i regnet; som om lilla jag försvann

Du har så svårt att säga om jag ens betyder nåt för dig
Jag räcker inte fram
Men, du har så svårt att vara ensam
så du går till lilla mig
Men en dag försvinner jag ur dina ögon, som en svår och jobbig grej

Jag kan känna mig bekväm i dina ögon, när du ler
Men du kan säga nåt så beskt att allt blir kaos och uppochner
Jag tror inte du förstår allt som du säger om det vackra i misär
Du har fått sol i dina ögon och har aldrig varit där

Det vankas höst och du får ofelbart nåt underligt i din blick
Det är så lätt att genomskåda dina spel och dina trick
Nu faller mörkret över stan, och du går runt och sparkar löv;
som att vinka åt en blind och som att skrika åt en döv

Jag har så svårt att veta om jag ens betyder nåt för dig
Du spelar nåt slags spel
Och det kan så lätt bli mitt fel
när du ser på lilla mig
Och en dag försvinner jag ur dina ögon, som en svår och jobbig grej

Du älskar bara rött, och leker vacker romantik
Det är så lätt att haka på, det är sån lockande mystik
Men en dag är allting preskriberat och en del av din lyrik
Jag har så svårt att balansera mellan trygghet och panik

Det går ett hjärtligt litet tag, sen tillhör jag ett slag för sig;
ett slag till intet dömt
Ja, snart är allt i tystnad bortglömt
Stackars dumma lilla mig
Ja, en dag försvinner jag ur dina ögon, som en svår och jobbig grej"

Lars Winnerbäck - En svår och jobbig grej

Har ju helt glömt att skriva att jag gått och blivit brunett.
Efter många om och men så bestämde jag mig till sist för att försöka hitta tillbaka
till min naturliga hårfärg, som ju tyvärr inte längre är så ljus som jag inbillat mig.

Saknar mitt blonda hår, men måste nog erkänna att det mörka kanske passar mig bättre.
Känns lite mer naturligt såhär i vintertider.
Kan ju alltid bli ljusare igen till våren..
Bjuder på en bild! :D

 

Juljul, strålande jul.
jag vill verkligen ha en strålande jul.

Inget, inget, inget ska få komma iväg för mig och min fina, mysiga jul.

Nu blir det fullt fokus på glitter, granar, lussekatter och glögg.
Sthlm till lucia ska jag också klämma in.
Det är inte varje dag men får se en korea-konsert! 

Så ja..Happy thoughts.....