Holiday
Mycket kan hända på en vecka. På alla möjliga sätt. Som med vädret. Det var vinterjacka och kängor när jag drog. När jag kom hem var det vår och +13 grader. Ljuvligt. Inte Sharm el sheik ljuvligt men ändå. Har haft en helt fantastisk resa. Varmt så in i bänken. Strålande sol varje dag. Galet snyggt (och stort!) hotell, med fyra pooler, barer, restauranger, underhållning.. You name it. Nu var det ju dock inte på hotellet man spenderade största delen av sin tid, det var i havet med dem fina fiskarna i alla möjliga färger (jättemånga nemos), har tok-snorklat hela veckan bland korallreven. Glassat uppe på stranden med en Stella (egyptisk öl) i handen. Ätit fantastisk mat (även om menyerna inte var så väldans varierande..) OCH självklart, regerat på dansgolvet. Pacha kan vara den fetaste nattklubb jag satt mina klackar på, helt enormt stort. Fet musik, blandat med folk, cool inredning. Bilden här nedan visar knappt hälften av stället, så det kanske säger en del!  En kväll tog vi varsin kamel och drog ut i öknen för att spana in solnedgången där. Maffigt! Min kamel var yngst, busigast och coolast. Döpte honom till Akon, och han verkade digga det. Well. Där var min resa väldigt sammanfattad. Bilder kommer senare när jag lyckats få alla och sorterat ut dom härligaste. Nu är det dags att packa igen, ska flyga till Finland imorgon och fira påskhelgen där. Hemma igen på måndag. Men först standup ikväll med Polly-söt-som-godis, som kommit hem till Skåne för en stund! Trevlig påskhelg till er mina vänner!  |
Papi & Prinsen
I miss you, love. |
Attitude
Tittar snabbt in för att meddela att om 5 dagar åker jag Egypten. Inte helt dåligt. Idag var jag & Ems på bio, såg "en shopaholics bekännelser". Så flickig och fjantig så man kan kräka, men ändå hyfsat underhållande. Eftersom både jag och Emma är flickor och lite fjantiga. Och ett plus är att när man är på bio så får man äta godis, även om man för tillfället har något sorts förbud. Och det gillar jag. På mig idag har jag en tröja med den här heta bruden på (bilden nedan). Äntligen har jag en sådan i min ägo. I love it. Cool, snygg brud med en touch of attitydproblem. Som en viss Emely jag känner ( FNISS!). Och faktiskt sitter tröjan jättebra. Tusen tack för denna perfekta present!  Jaja. Tackföridagslutföridag. PUSS. |
Back when I had you
| Min helg har varit sisådär. Festen hos Yohan och senare Tivoli med tjejerna var toppen. Men från det att Tivoli stängde på fredag natten, fram tills det att jag nu sitter här. Inte så bra. Mer detaljer än så behövs inte, men ibland är man inte smartare än sin hårfärg, man utsätter sig för saker som man definitivt inte borde och riskerar det som är så himla bra genom att dras till det dåliga. Nej. Det finns inte en del av mig som mår bättre nu. Tvärtom, när allt direkt gick tillbaka till det här.... Fy. Jag skäms. Well, om en vecka är det Egypten. Åh. Vad skönt det ska bli. Sola&Bada. Äta och dricka gott. Snorkla och rida på kamel. Umgås med min fina familj. I can't wait. Sitter nu och lyssnar på Sophia Somajo. Hade lyckats glömma hennes skiva "The Laptop Diaries", där det verkligen finns ett och annat grymt spår. Speciellt I-rony. Cool, bra låt. Och ja, passande. Här har ni den! |
Nu ska jag kila. ADIOS!
Healthy
| Idag har jag varit duktig. Varit hos en studievägledare och gjort min ansökan till komvux till hösten. Valt mina fem första ämnen. När jag kom hem var jag helt knäckt. 1½ år komvux. Varför tillät jag mig själv bli sjuk? Varför gjorde jag mig inte av med alla dumma tankar och åt som vanligt? Då hade jag aldrig behövt vara sjukskriven från gymnasiet och hade därmed sluppit komvux nu. Men. Mitt i allt när jag sitter där och klankar ner på mig själv så kommer mamma med en bild. En bild från när jag var som sjukast. En kropp som skulle kunna knäckas av minsta vindpust. Och värst av allt. Ett sorgset, olyckligt ansikte med ögon helt utan glitter. Och så inser jag, som så många gånger förr, att det är en sjukdom. Och därför hade jag inte kunnat "ta mig i kragen" och gjort mig av med dåliga tankar och börjat äta normalt. För sjukdomen lät mig inte göra det. Jag gjorde det enda rätta. La det mesta av mitt liv åt sidan, tog emot hjälp, fick vård, och blev.. FRISK. Och att vara frisk är utan tvekan värt att gå 1½ år på komvux. Jag ser så mycket fram emot att få börja plugga igen till hösten. Skolan har alltid varit min grej, och jag är verkligen redo att återvända. Och med siktet inställt på logoped utbildningen, så kommer nog komvux tiden gå som på räls. Jajamän. Så är det. Och just det, har haft en helt underbar dag på jobbet, min kollega var sjuk och Emma fick hoppa in som vikare. Inte helt fel att jobba med sin bästis, ha bara fem barn, och leka ute i vårsolen. Nu ska jag träffa nån. ADIOS! |
Int |
Friday night
| What a night. Bland det roligaste var när Emma skulle bjuda upp till dans. Offret blev söta killen som höll på med pokergrejs (croupier?). Så, vad ska man då säga när man ska ragga på en sådan? Emma: Hej, asså, jag har bara en liiiten fråga. Jo, asså, vad jobbar du med egentligen? när du inte är här alltså? Pokergrejskillen: Jag är snickare. Emma: Jaha..okej... men liksom.. vad har du för några tider här då? Pokergrejskillen: Jag jobbar bara här två gånger i månaden. Emma: Jaha, vad kul..okej, men..jaja.... Kommer tillbaka till oss och säger: "Tjejer, han är snickare!" Sen var det inte mer med det. Haha. Helt klockrent. Men som alltid så blir det aldrig lika roligt när man återberättar. Annars så kan jag inte säga mer om fredagen än att bilder säger mer än tusen ord!                   |
When I was little
Såhär liten vill jag vara igen. Inga bekymmer i världen.
Här har jag klätt ut mig till ett lila paket. Jag var en väldigt påhittig liten Emely.
Snow
| Hey! Vad hände med våren? Imorse var jag ute och busade med barnen i solen, och nu sitter jag här i huset och kollar ut på en snötäckt trädgård. Och det bara fortsätter snöa. Får hoppas det ligger kvar så man kan åka pulka imorgon. Sen kan det gärna få smälta bort igen. Men en sista pulkadag vore inte fel! Det har inte varit för många sådana i år, och våra skånska barn (och dagis-fröknar) kan gott få en till! Den här veckan har gått väldigt fort, även om jag vissa timmar trott att det aldrig nånsin skulle bli helg igen. En del tråkigheter har det varit, både privat och på jobbet. Men. Imorgon är det fredag och då är det fest! Jag, Emma och Andrea. Laga mat, dricka gott och sen utgång på det. Känns som att det kommer bli en lyckad kväll. Och roliga bilder att lägga upp här! Idag efter jobbet delade jag och mamma på en 4-portioners skål med chokladpudding. Fyra portioner, my ass! Kanske för bebisar. Det var däremot TVÅ perfekta portioner. Nu blir det en cigarett, Medium på fyran och sen godnatt. Adios! |
Monday
| Måndag. För en del kanske den absolut segaste dagen på hela veckan. Så var det för mig också förut. Tills jag och min partner in crime, Emma Slang, införde måndagsfikan. Som den lyser upp denna annars så tråkiga dag. Idag blev det både mat OCH chai! Vi var även flitiga och tog bilder, men nåt hände, så dom sparades aldrig. Här kommer nårra från en annan måndag istället!    Var även och kollade på lite glasögon. För jag ska nämligen bli en glasögonorm. Inte på heltid dock, det vägrar jag. Men vi hittade en och annan snygg glajja, så lite då och då ska jag nog kunna ha dom på mig! That's if for today. Soffan nu. Adios! |
Citylights
| Lördag eftermiddag, och jag känner inte för att göra någonting alls. Hade som vanligt fantastiskt trevligt med Mattias igår, öl och musik hela kvällen. Du är en riktig pärla, min vän! Var även och klippte och slingade håret igår, blev nöjd för en gångs skull.    Hemma hos MattePatte. Och ikväll då. Borde dra mig ut och göra det som var planerat. Gå till Tivoli och lyssna på Nilla&Martin. Dricka öl. Dansadansadansa. Men orken, och framförallt viljan, finns inte riktigt där. Jag vill göra totala motsatsen. Krypa upp i soffan med film och godis. Helst hade jag velat vara med dig, men det går inte. Det går verkligen inte, inte en chans, zero, noll. Och fan, vad det svider. Kanske är det på tiden att jag försöker tänka bort dig. På alla sätt. Som jag kan önska stunder som denna att jag var i en helt ny stad, med nya människor och platser jag aldrig nånsin sett. Jag drömmer om att bara få vandra gata upp och ner och känna att allt är nytt, spännande och mitt att utforska. Göra precis vad som faller mig in för stunden, inga krav och ingen press. Få vara Emely utan känslan av att omgivningen egentligen önskar att jag var på ett annat sätt. Den där känslan av att inte räcka till. Kanske hade jag i denna nya stad mött en helt ny vän, som precis som jag, tröttnat på det gamla och lämnat allt bakom sig för att få börja på ny kula. Snö, regn, eller sol hade inte spelat någon roll. För vädret har ingen betydelse när man mår bra inne i sig. Det är inte mycket som håller mig kvar, men ändå stannar jag där jag är. Varför? Enkelt svar: Jag är feg och trött. Och kraven och pressen kommer ändå alltid ikapp till slut. Men drömma får jag göra, och det är något som ingen kan ta ifrån mig.  Nu ska jag laga mat med min mamma. Hon är bra, min mami. Trevlig helg till er mina vänner. Adios! |
The sadest song
Jag förstår fortfarande inte att du är borta, älskade Papi. Janne Ehrnstén 1949-09-14 - 2008-12-27 Sov gott lilla Pappa |
Vår lilla värld
Det har gått sådär med min idé om att återuppta bloggandet. Nu har det gått en månad sen mitt senaste inlägg. Tiden finns inte. Den finns verkligen inte.
Idag är en sådan där dag när det känns som man går på tomgång.
Har nog gjort det rätt länge nu.
Pappas behandling blev aldrig av. Ett gemensamt beslut. Varför låta sista tiden i livet vara fylld av illamående och smärta, när det rör sig om att få kanske några enstaka dagar till.
Jag, och hela familjen med mig, befinner oss i en helt absurd situation nu. Hur hamnade vi här i denna mittemellan värld. Vi går runt i vår egen sfär där inget är som det ska. Julen är här och för oss är det en påminnelse om hur fel allting har blivit. Dom sa till julen. Hur många dagar har vi kvar? Vi bara lunkar på här och sörjer, väntar och ja.. hoppas. Konstigt va? Men hoppet är det sista som lämnar människan. Sen spelar det ingen roll hur många neurokirurger, onkologer och specialister som säger åt oss det snart är dags för honom att lämna oss. Och att vi alla VET att tiden är knapp.
Faktum kvarstår: Hoppet är det sista som lämnar människan.
Tack och lov för det, hur hade man annars orkat gå upp på morgonen?
Åh. Jag vill inte. Stanna hos oss föralltid. Lämna mig inte. Vad ska hända med mig när du försvinner?
Pappa, Mamma, Micke, Dennis, Tessan. Ni är min familj, min trygghet. Jag älskar er.
En stor puss till Kasper också, som förgyller våra dagar genom att vara världens goaste bebis. Jag är stolt över att vara faster till den sötaste pojken som finns!
Du kom till oss i exakt rätt tid, vår lilla mirakelbebis.
Och så vill jag nämna B. Som mitt i allt kan få mig att tänka på annat. Och skratta.
Om jag bara vågade säga hur mycket det faktiskt betyder.
Du & Jag Pappa = För alltid.
Idag är en sådan där dag när det känns som man går på tomgång.
Har nog gjort det rätt länge nu.
Pappas behandling blev aldrig av. Ett gemensamt beslut. Varför låta sista tiden i livet vara fylld av illamående och smärta, när det rör sig om att få kanske några enstaka dagar till.
Jag, och hela familjen med mig, befinner oss i en helt absurd situation nu. Hur hamnade vi här i denna mittemellan värld. Vi går runt i vår egen sfär där inget är som det ska. Julen är här och för oss är det en påminnelse om hur fel allting har blivit. Dom sa till julen. Hur många dagar har vi kvar? Vi bara lunkar på här och sörjer, väntar och ja.. hoppas. Konstigt va? Men hoppet är det sista som lämnar människan. Sen spelar det ingen roll hur många neurokirurger, onkologer och specialister som säger åt oss det snart är dags för honom att lämna oss. Och att vi alla VET att tiden är knapp.
Faktum kvarstår: Hoppet är det sista som lämnar människan.
Tack och lov för det, hur hade man annars orkat gå upp på morgonen?
Åh. Jag vill inte. Stanna hos oss föralltid. Lämna mig inte. Vad ska hända med mig när du försvinner?
Pappa, Mamma, Micke, Dennis, Tessan. Ni är min familj, min trygghet. Jag älskar er.
En stor puss till Kasper också, som förgyller våra dagar genom att vara världens goaste bebis. Jag är stolt över att vara faster till den sötaste pojken som finns!
Du kom till oss i exakt rätt tid, vår lilla mirakelbebis.
Och så vill jag nämna B. Som mitt i allt kan få mig att tänka på annat. Och skratta.
Om jag bara vågade säga hur mycket det faktiskt betyder.
Du & Jag Pappa = För alltid.
Försöka duger
Fredag. Idol på tv och mycket godis. (Lite för mycket, jag måste lära mig äta godis i rimliga mängder, man måste inte äta tills man mår illa). Lars blev uttröstad, det var väntat men det suger ändå. Tack för ett par härliga fredagskvällar Lars, jag kommer sakna dig i tv-rutan, helt klart.
Hejdå Lasse-man!
Var ute och svirade med bruschan igår, himla trevligt. Och välbehövligt. Började på PL13, tog några öl där och gick vidare till utposten där vi mötte upp syskonen Lindh och drack ännu mer öl. Vid tolv drog vi alla till Harrys. Där väntade Emma! Vi dansade och drack tills klockan plötsligt var stängning och vakterna sa att det var dags att gå hem. Konstigt det där, att tiden alltid verkar gå helt vansinnigt fort när man är ute och festar. Efter kebabtallrik, taxi till Glumslöv och pussar och kramar på pappa så blev det bums i säng. Lyckad kväll!
Idag har vi målat mamma och pappas sovrum, blev riktigt bra måste jag säga. Tessan kom hit och lagade kycklinggryta med en "touch av Indien", det var smarrigt som tusan.
Har gjort en anmälan till patientnämnden om pappas felbehandling. Det ska inte få gå till på det viset, och det känns viktigt att vi gör det lilla vi kan för att det inte ska hända andra patienter och deras familjer.
Remissen till onkologerna har iallafall kommit nu, och om två veckor är det behandlingsstart. Håll alla tummar ni kan för att det ska gå så bra som det bara kan. MIn Papi är bäst.
Nu är det bed-time. Men först: EMMA LANG, tack för att du finns i mitt liv, du är fantastisk!
Trevlig helg, sov gott gullungar. Adios.
/em
Hejdå Lasse-man!
Var ute och svirade med bruschan igår, himla trevligt. Och välbehövligt. Började på PL13, tog några öl där och gick vidare till utposten där vi mötte upp syskonen Lindh och drack ännu mer öl. Vid tolv drog vi alla till Harrys. Där väntade Emma! Vi dansade och drack tills klockan plötsligt var stängning och vakterna sa att det var dags att gå hem. Konstigt det där, att tiden alltid verkar gå helt vansinnigt fort när man är ute och festar. Efter kebabtallrik, taxi till Glumslöv och pussar och kramar på pappa så blev det bums i säng. Lyckad kväll!
Idag har vi målat mamma och pappas sovrum, blev riktigt bra måste jag säga. Tessan kom hit och lagade kycklinggryta med en "touch av Indien", det var smarrigt som tusan.
Har gjort en anmälan till patientnämnden om pappas felbehandling. Det ska inte få gå till på det viset, och det känns viktigt att vi gör det lilla vi kan för att det inte ska hända andra patienter och deras familjer.
Remissen till onkologerna har iallafall kommit nu, och om två veckor är det behandlingsstart. Håll alla tummar ni kan för att det ska gå så bra som det bara kan. MIn Papi är bäst.
Nu är det bed-time. Men först: EMMA LANG, tack för att du finns i mitt liv, du är fantastisk!
Trevlig helg, sov gott gullungar. Adios.
/em
My dad
Today I think of you
What else can I do?
I'm sad
I'm sad but I love you
My dad
Again and again
Ja herrejösses, efter att ha försökt stå emot bloggandet i över ett år nu så erkänner jag mig själv besegrad.
Livet är lite på hold just nu, så det känns som ett utmärkt tillfälle att återvända.
So, what's up? Jo, 2008 började med mycket kärlek och förhoppningar. Det blev över en natt snabbt mycket sämre, när min högt älskade L försvann ifrån mig. Men tiden går och livet blev mot all förmodan lite lättare under sommaren. Men med allt som händer nu så har 2008 utan tvekan återgått till att vara världens sämsta år..
..men.. För att inte låta allför negativ, inte helt utan ljuspunkter!
Jag har flytt till turkiet inte mindre än tre gånger, och det har varit underbart. Tackar Malin, Jacob och Oscar för världens bästa resesällskap.
Roskilde var kung; Radiohead, Robyn och Chemical Brothers var bäst, och Camp Cameltoe var allt man kan önska sig av ett riktigt galet och bra camp! Det var även på Roskilde som jag insåg att det långt inne i mig nog bor en kleptoman. Eller iallafall en småtjuv. Blev väldigt mycket "3 till priset av 1", eller "om du köper en så har du faktiskt rätt att stoppa två till i väskan". Jag har bett till Gudarna om förlåtelse för detta syndande, och hoppas jag är välkommen till Himlen ändå.
Jag på Roskilde, i världens snyggaste mössa!
Detta är också året då jag har förstått den riktiga innebörden med ha världens finaste vänner och en stor, trygg familj. Utan er, inget mig. Ni har verkligen fångat, tröstat och stöttat mig. Fått mig att tänka klart när allt varit suddigt.
Ja, vad vore lilla jag utan er.
Men nu hoppar jag raskt över till något annat. Nämligen dagens. (Som inte behöver vara dagens, utan kanske veckans eller helgens. Ni fattar.)
Dagens mys: Helt klart måndagsfikan med Emma på Espresso House.
Chailatte och uppdateringar från helgen. Kan aldrig bli fel.
Dagens låt: Britney Spears - Womanizer. Brittan is Back. Snyggare och bättre än någonsin!
Dagens neeej: Du får inte vara sjuk! Bli frisk! NU!
Dagens jaaa: Bästa Dennis anländer till Glumslöv om exakt en halvtimme. Underbart!
Jag och Malin i Turkiet - första gången.
Jag och Oscar i Turkiet - återkomsten.
Malin, Jag och Jacob i Turkiet - tredje gången gillt.
Well, detta var allt för idag.
På återseende. Adios.
/Em
